Att öka skärvinkeln

En stöthyvel har bladet liggande med slipfasen uppåt. Detta gäller också andra så kallade ”bevel up” -hyvlar. Den konstruktionen har både för och nackdelar. Nackdelarna är främst att det krävs att man bryner en snävare kurva på järnet för att få samma effekt som på en hyvel med fasen nedåt och att baksidan nöts lite mer vid hyvling. Fördelarna är att det är färre delar, alltså ingen spånbrytare, och enklare att ändra skärvinkeln. En vanlig åsikt är att det behövs ett par extra hyveljärn med olika vinklar att byta mellan men det tycker jag är onödigt.

Här har jag satt bladet till min LN60½ i en slipjigg i 45 grader. Det ger en total skärvinkel på 57 grader vilket är utmärkt för lite svårare trä. Bladet är ganska nyslipat så slipfasen är ganska liten. Det spelar roll sedan när jag sänker slipvinkeln men inte nu då den ska höjas.

För att bryna den höga vinkeln räckte det med 6 drag på det grova oljebrynet för att få en råeggg längs hela eggen. Att polera den tog lika lång tid som vanligt, en 20-25 drag och jag avslutade som vanligt med linjaltricket. Jag struntade i att strigla den, den var vass nog ändå.

Här är beviset. Riktigt tunna fina spånor från en halvvresig bit bok.

För att återställa vinkeln brynte jag järnet igen med en lägre vinkel. Det tog något längre tid, kanske en 15-20 drag att på fram råeggen. Totalt tog det högst fem minuter att höja vinkeln och återställa den. Dessutom är var det nödvändigt att bryna järnet i alla fall så det extra arbetet var ungefär halva tiden.

Posted in Fantastiska fakta, Hyveltyper, Slipa och bryna | Leave a comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *