Bänkhyvlar

Det man först tänker på när någon säger ”hyvel” är nog så kallade bänkhyvlar. De vanligaste är metallhyvlar av Bailey typ som tillverkats av Stanley från 1867 och kopierats av många andra tillverkare under åren. Andra modeller av bänkhylar är sk. infills, dvs metallhyvlar med en fyllning av ädelträ och ”bevel up”-hyvlar, dvs större stöthyvlar där hyvelstålet är monterat med slipfasen uppåt. Idag kommer jag att koncentrera mig på de vanliga ”bevel down”-hyvlarna.

Jag använder ofta Stanleys numrering av hyvlarna för att beskriva de olika typerna. De vanliga hyvlarna har numreras från #1 till #8 men det finns också några mellanmodeller: 4 1/2, 5 1/4 och 5 1/2. För att komplicera det hela lite finns också Stanleys Bedrock-modeller som skilljer sig mot Bailey-modellen genom en bättre infästning av sätet. Sätet är den den del på vilket hyvelstålet vilar och bestämmer med vilken vinkel det möter träet. På engelska kallas det av någon anledning för ”frog.” De första Bedrockmodellerna hade samma nummer som motsvarande Bailey men senare numrerades de #602 – #608. En annan variant är Handymanserien som är avsedd för ”hemmafixare” och numreras 120X. Undvik dessa!

Behöver man då en av varje? Knappast, säger hyveldoktorn trots att han hemskt gärna vill ha en av varje storlek.

Beroende på om man börjar med sågat eller maskinhyvlat virke klarar man sig med tre eller en hyvel.

För att hyvla en sågad planka plan med vinkelräta kanter behöver man för grov avverkning först en kort rubank med hyvelstålet slipat med en ganska kraftig kurva. Hyveln tar tjocka spån, upp till en halv millimeter brukar gå bra. Storleksmässigt är en #5 eller #6 är lämplig här. Med den hyvlar man tvärs fibrerna eller diagonalt över plankan tills den är plan och inte vind. Sedan tar man en lång rubank, #7 eller, om man känner sig stark, en #8 och slätar till i fiberriktningen. Den har stålet slipat med en svagare kurva och tar tunnare spånor, ca drygt en tiondels millimeter. Sista steget är att med en putshyvel, #2-#4 1/2, snygga till ytan och göra den klar för ytbehandling. Putshyvelns stål har en ytterst svag kurva och så vasst stål som möjligt.

Om man börjar med maskinhyvlat virke tycker jag att man har störst nytta av en lite längre hyvel, t ex en #5 eller hellre min favorit #5 1/2, som är inställd mer som en putshyvel för att ta tunna spånor och i huvudsak jämna till plankan och snygga till ytan.

Posted in Hyveltyper | 5 Comments

5 Responses to Bänkhyvlar

  1. Lars Sundin skriver:

    kan man slipa stålet i en svag kurva på en hyvel med plan sula??

  2. Lars Sundin skriver:

    men alla slipjiggar då för att få en absolut rak egg. Trodde det var guds gåva till alla som använder
    handhyvlar, typ. Men det finns ju tillbehör för att slipa svag kurva med jiggen också.

    • admin skriver:

      Jag använder oftast en billig jig med smal rulle. Då kan jag enkelt forma eggen genom att trycka på olika platser på järnet olika hårt och ärmed forma kurvan. Jag tycker inte om jiggar som styr för mycket utan vill att jiggen bara ska kontrollera vinkeln mot stenen och att jag sköter resten.
      Tycker dessutom att det är enklare att få en rak egg med min enkla jigg än med tex en Veritas Mk2. Jag spänner fast järnet, bryner lite, kollar på eggen och kompenserar med fingertryck så att det tar där det behövs. Med en styrande jigg får jag motera bladet, slipa lite, kolla eggen, ev ändra fastspänningen, slipa lite, kolla eggen osv.. Ibland går det fort men ibland tar det en evighet till det stämmer.
      Generellt löser många jiggar i handeln problem man egentligen inte har bara man tränar lite.

      • Lars Sundin skriver:

        jag har en billig stanley jigg som är sådär bra för det är svårt att låsa stålet tillräckligt hårt, men den fungerar. Var hittar jag den du använder

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *