Varför hyvla?

Det finns många skäl till att använda en handhyvel i sitt snickrande. Man kan räta upp en krokig kant eller en ojämn bräda, man kan fasa en kant, man kan få snyggare ytor än med sandpapper och en hel del annat. Det är också ganska trevligt att slippa högljudda maskiner och i stället få höra hyvels svischande, se den tunna vackra spånan flyga upp och känna doften av trä.

Vad ska man då ha för hyvel eller snarare hyvlar? Det finns ju en uppsjö av fabrikat, typer och modeller. Jag kommer nog att gå igenom alla detaljer här på hyveldoktorn.se så småningom men idag blir det bara en kort introduktion.

Ett bra sätt för att förstå syftet med alla hyvelmodeller är tänka på vad deras funktion är. Henry Chapman Mercer delar in dem i tre klasser: hyvlar för ytor (”leveling”), hyvlar för fogar (”fitting”) och för dekoration (”ornamentation”).

De vanliga bänkhyvlarna som rubank och putshyvel är hyvlar för ytor. Även stöthyvlar kan räknas dit. Man använder dem för att jämna av ämnet och göra det slätt. En viktig utgångspunkt för att snickra något är ju att börja med rektangulärt material som har släta parallella ytor och raka parallella kanter i rät vinkel mot ytorna.

Falshyvel, nothyvel och grundhyvel är några typer som används till fogar.

Hyvlar för dekoration, till exempel hålkärlshyvel och olika profilhyvlar, är inte så vanliga längre då de flesta snickare använder en vinande handöverfräs istället.

svenska wikipedia finns mer information att läsa.

Posted in Hyveltyper | Leave a comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *